Jizerska 2020

Korta varianten
Sol, några plusgrader, långa snälla backar både upp och ner, snötyngda granar, skogsklädda berg på gränsen till Polen, 2-4 spår, 8 startgrupper, bra skidåkare, mycket professionell arrangör, allt fungerade perfekt och var väldigt trevligt!

Långa varianten
Ett av de sämre besluten vi tyckte att vi tog på Globalrunners förra året var att ställa in resan till Jizerska, Tjeckiens största längdskidtävling. Vi hade rekat på plats under våren, besökt många hotell på flera orter och bokat rum på det bästa, testat restauranter och aktiviteter, slutit avtal med arrangören och lärt känna nyckelpersoner. Resan lanserades, men i september tyckte vi att intresset var för lågt så vi ställde in och avbokade allt. Vips kom det veckan därpå tio personer som ville följa med till Jizerska... Nåväl, vi beslöt oss för att köra loppet 2020 själva istället. 

En varm vinter - skulle loppet bli av?
Worldloppet La Transjurisienne skulle arrangeras samma helg som Jizerska. Den franska arrangören gick ut med det glada beskedet att loppet skulle bli av, tio dagar före start, för att några dagar senare på en presskonferens beklaga att det tyvärr måste ställas in på grund av för varma temperaturer. Engelbrektsloppet ställdes in. Snön lyste med sin frånvaro på många håll i Europa.

Jizerska kändes svajigt. Trots åtta plusgrader och regn gjorde arrangören sitt yttersta för att kunna genomföra alla loppen (ungdom, stafett, huvudloppet på 5 mil, 10 km, 25 km, med flera). Vi i huvudloppet omgrupperades i olika startblock á 400 åkare i varje under fredagen, lördagen och söndagen, de flesta på kvällstid. Banan skulle bli 10 kilometer gånger fem varv, istället för en lång rundbana på 50 km. Vi började fundera på vad vi skulle hitta på i Tjeckien om det inte fanns någon snö... Resa och boende gick inte att avboka, betala skulle vi få göra oavsett. Teater, cykla, springa... värre kan man ha det. 

Rundbanor med pannlampa som alternativ
Att åka i de nya startblocken skulle kräva pannlampa. Vi skulle få köra klockan 18.15 lördag kväll. Att åka ett lopp i mörker i spår och terräng vi aldrig skidat i kändes litet osäkert. Vi skulle inte kunna förutse om det gick upp, ner, till vänster eller höger med någon större framförhållning. Arrangörerna var ändå imponerande som vände ut och in på sig själva för att vi skulle få åka, om än en annorlunda variant efter förutsättningarna en annan tid och dag än planerat. Det var bara att anpassa sig.

Det snöar!
På onsdagen hade det kommit så mycket snö att loppen skulle kunna genomföras nästan enligt plan. Startblocken var bara att glömma, vi skulle hämta ut startkits och ställa oss på startlinjen som det var tänkt från början. Vid det här laget var vi litet försiktiga med våra förväntningar. Pannlamporna fick följa med för säkerhets skull. Det kändes plötsligt ganska skönt att ha ställt in Globalrunners resa till Jizerska. Hur många turer, mejl, telefonsamtal, frågor och oroliga gäster i gruppen skulle vi inte ha haft med dessa pendlande förutsättningar? Nu var det bara vi själva som undrade litet över hur det skulle bli.

Mot Liberec
Anders som hade lett resorna Marcialonga och Toblach-Cortina var i Österrike och tog tåget till Prag där vi skulle sammanstråla. Smidig bussresa på en timme tog oss till Liberec i norra Tjeckien. Ett optimalt litet hotell med fem minuter till allt, blev vår bas under Jizerska. De nio rummen var tematiskt inredda och vi fick passande nog Nepalrummet fullt av vackra fotografier från Ellikas favoritland. Våra värdar hade svar på absolut allt och massor av bra förslag, kontakter och kunskaper. På kvällen åt vi middag på en riktigt cool restaurant med tjeckisk mat som fick 10 av 10 av oss. Lokalen, personalen och maten var bästa möjliga. 

Uppladdning
Dagen före loppet begav vi oss till ett köpcentrum utanför staden där nummerlappsutdelning och mässan var inhyst i en sportaffär. Litet och praktiskt ordnat med valla service, sen registrering, mm. Svenska hörde vi titt som tätt och plötsligt dök Micke och Pontus upp från vår La Diagonela resa förra året. Mycket trevligt återseende. Vi har aldrig varit med om ett köpcentrum med så många sportaffärer. Här hittade vi saker vi letat jätte mycket efter i flera länder till låga priser. Lunch på vår favvokrog i Liberec med fler gamla hushållsvågar, kaffekvarnar och väckarklockor än någon annan på rätt liten yta.

Vi laddade inför loppet, kollade in banan och energidepåer, förberedde kläder och klistrade på skidmärken. Med våra nya skin tech skidor var vallafrågor undanstökade. Middag på ännu en kul restaurant med inredning som man kunde klättra på och i. På rådhustorget hölls utomhuskonserter för att inviga Jizerska. Nästa dag var det utcheckning klockan 11 men våra snälla värdar lät oss behålla rummet så att vi kunde duscha efter loppet före bussfärd till Prag på söndag kvällen.

Startskotten går
Prima frukostbuffé och fem minuters promenad till arrangörens bussar vid Idrottens hus i Liberec kändes som en bra start . Sol och minus 1 grad. Efter en halvtimme på serpentinvägar var vi uppe i Bedrichov. Bussen stannade precis framför bajamajorna. Det var  bara några steg till väskinlämning och startfålla, allt var genomtänkt och inom räckhåll. Stämningen var på topp och glada speakers berättade roliga saker på tjeckiska som vi inte förstod. På en stor bildskärm kunde vi efter elitens start följa hur det gick till en början för Britta J-N, Oskar Kardin, med flera. Ellika kände sig inte helt frisk och Anders var vrålförkyld, hans start var mycket tveksam.

Vi intog våra platser och starten gick. Snön låg tung på granarna i skogen och terrängen var mjukt kuperad med backar på över en kilometer både uppför och nerför. Runt Ellika åkte folk väldigt bra skidor, endast en man trillade under hela loppet. Anders var längre bak och där trillade litet fler, men överlag var deltagarna påfallande bra skidåkare. Temat var skog med några öppningar här och där med litet gårdar och hus. Publiken hade tagit sig ut i ödemarken, mitt ute i ingenstans, och hejade fram oss. På några ställen tror vi oss ha sett Polen.

Energidepåerna bjöd på sportdryck, te med socker, bananer, apelsiner, torkad frukt, choklad, kex och bullar och på två ställen i mitten även gel. I en snabb utförslöpa mot slutet av loppet blåste det rejält och pang fick Ellika en hel gran i huvudet kändes det som, men det var bara en rejäl snö koka som släppte från de snötyngda grenarna. Hjärnskakning? Nej då, men en väldigt tung överraskning. Därefter prioriterades mittenspåret. 

Efter flera timmars njutning av skidåkning, sol och bra stämning i spåren kom vi faktiskt i mål. Anders höll pulsen nere under 130 hela tiden. Den stora medaljen var i böhmisk kristall och riktigt tung! Tre olika rätter serverades varav en vego samt youghurt och islatte - det sistnämnda kändes bra för att motverka ev huvudvärk. Matarbussar tog oss tillbaka till Liberec. Dusch, skål med våra värdar och buss till Prag. Incheckning i en gammal teater. För 500 kronor för två bodde vi fyrstjärnigt i ett enormt rum som påminde om en sal i ett av faraonernas palats. Tjeckien är betydligt billigare än Sverige.

Tre svenskar på pallen
I Jizerska50 vann Britta Johansson-Norgren damklassen och Lina Korsgren kom trea. I herrklassen kom Oskar Kardin på andra plats. Grattis ni snabba åkare!

17 bergsklättrare dog i Peru 1970
För exakt 50 år sedan omkom 17 tjeckiska bergsklättrare i Peru i en lavin. Sedan dess hedrar Jizerska  varje år minnet av dessa och i år var det exakt 50 år sedan olyckan inträffade. Med anledning av detta kom den peruanska ambassadören till lilla Bedrichov, där start och mål ligger (och där Stanislav Rezacs hus ligger vid skidinlämningen) och höll tal för att hedra bergsklättrarna och även Jizerska.  

Fin, billig tågresa mot Sverige
Nu punktlig tågresa Prag - Köpenhamn för 40 Euro för vidare resa mot Helsingborg, där Ellika ger ännu en heldagsutbildning om hållbar utveckling och mänskliga rättigheter med fokus på resande imorgon. 

Gilla läget och ta sedan dit du kommer
Vi uppskattade verkligen JIzerska och vistelsen i Prag. En rekommendation till alla som vill åka lopp, inte minst utomlands, är att anpassa sig, fokusera på det positiva och inte jämföra med hur det är hemma. Vill man ha det som hemma är det nog bättre att stanna hemma. Att resa innebär nästan alltid oförutsedda händelser. Att över huvud taget kunna genomföra Tjeckiens största långloppsevenemang trots regn och 8 plusgrader i början av veckan, var fantastiskt för oss åkare. Alternativ med rundbanor och pannlampor, sönderåkta spår på vissa ställen, är inget att gnälla över i jämförelse med hur de miljontals människor som idag måste fly från sina hem på grund av klimatförändringar eller politiska orsaker har det.

Om spår är hårda och lätta att skida i eller inte spelar nog mindre roll än hur bra du har tränat, med eller utan tillgång till snö. Att träna i icke perfekta spår är en god idé eftersom risken är överhängande i lopp att de inte är optimala hela vägen. Det är dessutom vi genom vår livsstil som har orsakat klimatförändringarna med bland annat mindre snö, varmare temperaturer och sämre spår under lopp som följd. Vi kan påverka framtiden och göra medvetna val med vetskap om vilka konsekvenser de innebär.