webbhvd

Positiva nyheter om klimatet

En enig forskarkår är överens om att vi behöver göra vad vi kan för en mer hållbar utveckling och att det är bråttom. Utsläppen av växthusgaser ökade i Sverige med 2 % förra året, men det finns positiva nyheter för framtiden. 

Fler hoppar på tåget både inom Sverige och till utlandet
Försäljningen av interrailkort har tredubblats på två år. Under 2018 gjordes 7 procent fler resor med tåg inrikes i Sverige än året innan. 

Inte sedan den ursprungliga järnvägsutbyggnaden på 1800-talet har det startats så många ny järnvägsprojekt i världen som nu. Det planeras och byggs ny järnväg i Kina, Storbritannien, Tyskland, Danmark, Polen, Österrike, Ungern, Serbien, Indien, Thailand, Malaysia, Saudiarabien, Israel, Marocko och Nigeria. Till och med i Mexiko och USA byggs järvägen ut, bland annat projekteras snabbtåg Los Angeles–San Francisco.

På Globalrunners som sedan flera år tillbaka fortfarande är den enda researrangör som erbjuder alla som vill tåg istället för flyg, hade vi noll resenärer som valde tåget framt till förra året, men nu är det fler och fler som väljer tåget även bland våra gäster. Hittills är det längdskidåkare och landsvägscyklister som har valt att ta tåget genom Europa, men vi tror att även löpare och vandrare kommer att välja att testa detta trivsamma ressätt inom en snar framtid.

Allt färre sätter sig i ett flygplan
Utrikesflygen har minskat med 200 000 tur och retur resor. Dessa inkluderar utländska turisters resor och utesluter svenskars resande från Kastrup. Swedavia noterade en minskning av antalet landningar på två procent under 2018. Under första kvartalet i år flög 378 000 färre passagerare från svenska flygplatser jämfört med samma period förra året. Också antalet starter och landningar minskar. Inrikesflygningarna minskade med över tre procent förra året.

Flygbolaget KLM gick ut med helsidesannonser i Sverige och Norge förra helgen och rekommenderade kunder att ta tåget när det är möjligt istället. 

Jorden räddas inte och går inte heller under beroende på om en människa flyger eller tar tåget, men när tillräckligt många människor ställer upp och kräver förändring har makthavare och storföretag inget annat val än att agera. Muren föll 1989 tack vare att tillräckligt många lyckades få gehör för en förändring. Greta Thunberg, Arnold Schwarzennegger, Barack Obama, artisten Billie Eilish, skådespelaren Woody Harrelson, Globalrunners och många fler, försöker bidra och påverka privatpersoner, makthavare och näringsliv, att ställa om till en hållbar utveckling. Inte för att förlora det vi har utan för att bibehålla allt det positiva som livet ger

Solcellsparker kan försörja stora städer
Solceller är den globalt snabbast växande energikällan. Priset på solceller har sjunkit de senaste åren och underlättat utbyggnaden av jättesolcellsparker. Solcellsparken i Saharaöknen, välrdens största, består av 3 000 hektar solcellspaneler som producerar tillräckligt mycket energi för att driva en stad av Prags storlek. Energin som allstras där behöver inte nyttjas direkt utan kan lagras och användas senare.

Köttkonsumtionen minskar, särskilt av utländskt kött
Svenskarnas konsumtion av kött minskar för andra året i rad. Inte sedan 2007 har vi ätit så lite kött som under förra året. Enligt Jordbruksverkets statistik äter vi mindre importerat kött, mer svenskproducerat kött och sammantaget mindre kött totalt. Det började egentligen redan 2013 när antibiotikanvändningen på djur debatterades flitigt. 

Utsläppen från personbilar minskar i Sverige
Utsläppen från personbilstrafiken i Sverige minskade med 19 procent mellan 2007 och 2016. Utvecklingen beror främst på ökad användning av biobränslen, att de nya bilarna är mer bränslesnåla och att diesel har blivit ett allt vanligare drivmedel. Pendlar man 2 mil om dagen i 240 arbetsdagar om året sparar man 840 kg koldioxid på att byta till elbil från mellanstor dieselbil och 960 kg från mellanstor bensinbil. Allra mest koldioxid sparar man om man tar bussen istället.

Ozonhålen tunnas ut
Tack vare internationella överenskommelser, framför allt Montrealprotokollet, och förbud mot freoner, har ozonhålen minskat. Om minskningen fortsätter i samma takt räknar forskare med att ozonlagret i den norra hemisfären kommer att ha återhämtat sig på 2030-talet. I den södra hemisfären kan ozonlagret vara återställt ungefär 20 år senare och i polarregionerna runt år 2060.